Forum för tekniska fysiker – besök på Onsala Rymdobservatorium 2015-09-02

Onsala rymdobservatorium (OSO), den svenska nationella anläggningen för radioastronomi, förser forskare med utrustning för att studera jorden och resten av universum.

Professor John Conway berättade först kort om att radioastronomi från jorden kunde bedrivas i området lite över 1 mm till 10 m och att syftet var att göra så mycket radioastronomi som möjligt i detta område. Onsala bidrar inom radioastronomin genom sina fyra teleskop, genom att kombinera dessa teleskop med andra i världen och bidra med hårdvara och mjukvara.

OSO har ett 20 m- och ett 25 m-teleskop där domen på 20-metersteleskopet har bytts ut och mottaggarna uppgraderats. Med dessa studerar man stjärnors födelse och död, och molekyler i Vintergatan och andra galaxer. Den nya högkänsliga 3 mm-mottagarna på 20 – metersteleskopet har använts för att finna en linje från myrsyra och två linjer från acetaldehyd/etanal vid 90 GHz.

LOFAR(LOw Frequency ARray)-stationen är en del av ett internationellt nätverk av antenner för studier av t.ex. universums tidiga historia. Han visade också en bild på exempel på den lysande mitten av galaxen M82. Bilden skapades genom observation från fem länder samtidigt, bland dem Sverige.

APEX (Atacama Pathfinder Experiment) är radioteleskopet (12 m) i Chile för submillimetervågor. Forskning om allt från planeter till universums struktur. Man har bl.a studerat kallt stoft med den nya bolometern. Kombinationen av teleskop från olika delar av jorden är en viktig del av verksamheten och han visade på ett exempel där man kombinerat teleskop som effektivt är av samma storlek som jorden.

Onsala är också partner i Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) ett toppmodernt teleskop för att undersöka ljuset från några av universums kallaste kroppar. ALMA består av 66 högprecisionsantenner (12 meter) utspridda på avstånd upp till 16 kilometer. Antennerna kan flyttas. Detta är det största projektet i världen inom den markbaserade astronomin. Onsala och John Conway har haft en mycket viktig roll i utvecklingen av ALMA. En bild på planetfödseln runt den solliknande stjärnan HL Tau, omkring 450 ljusår från solen i Oxens stjärntecken förevisades i jämförelse med solsystemet.

Känsligheten i radioteleskopin har ökat med en faktor 100 000 sedan starten 1940. Nästa steg i utvecklingen är utvecklingen av teknik för världens största radioteleskop SKA (Square Kilometre Array). Under SKA:s fas 1 blir Australien värd för lågfrekvensinstrumentet, som består av fler än 500 stationer, var och en med uppemot 250 enskilda antenner (2 meter höga) Samtidigt blir Sydafrika värd för en uppställning av omkring 200 parabolantenner, där de 64 antennerna i föregångarteleskopet MeerKAT (14 meters antenn) ingår.

OSO:s geofysikaliska verksamhet har utvecklats ur radioastronomin . OSO är en av sex ledande geodetiska fundamentalstationer i världen. Verksamheten omfattas av radioteleskopi (VLBI -långbasinterferometri), mottagare för signaler från navigationssatelliter (t.ex. GPS), supraledande gravimeter och mareografer för att mäta t.ex. jordens rotation, rörelser i jordskorpan, havsnivån, och vattenånga i atmosfären samt radiometrar. VLBI – mätningarna som har varit en myckte viktig del av verksamheten länge har gjorts med 25 metersteleskopet men kommer från början av 2017 att göras med ett tvillingteleskop (ca 12 m) i närheten av detta teleskop.

På OSO finns också två vätemaserklockor, och en cesiumklocka bidrar till att fastställa den officiella svenska tiden och internationell tid.

Efter denna presentation gjordes en rundvandring ledd av Robert Cumming med förevisning av teleskopen och andra instrument samt besök i utställningen där bl.a. finns små radioteleskop i Onsala för undervisning (SALSA)

I besöket deltog 8 alumner och en 7-åring.

Annonser